Hambopolska

Hambo eller hambopolska utvecklades ur polskan som var den vanligaste folkdansen i den svenska landsbygden under 1800-talet. Skillnaden mellan polskan och hambon är att i hambon lyftes partnern i omsvängningarna. Det sägs att hambon var känd redan på 1840-talet i Hälsingland och att den där hade namnet Horgadansen från byn Hårga i Hanebo socken. Hambo är inte svårt att lära sig trots att det kan se komplicerat ut när man tittar på dem som dansar. Dansen är indelad i grupper om åtta takter och är en kombination av benpendling och promenad.

Folkets dans, gammeldans och dragspel

Hambon är en folkdans som räknas till gammeldanserna, vilka var modedanserna som kom och ersatte de gamla folkdanserna långdans och kadrilj i slutet av 1800-talet. Gammeldans eller folkdans innebär gemenskap och det är även en del av vårt kulturarv som är viktigt att bevara. Det anordnas kurser i hela landet och det är bra att många yngre vill lära sig att dansa de traditionella svenska danserna. Förr i tiden var detta danser som man lärde sig informellt från generation till generation och inte på skolor. Gammeldansen blev modedans när dragspelen började masstillverkas och vanliga folket hade råd att köpa sig ett. Det blev folkets dans som inte dansades på salonger utan mest på dansbanor på landsbygden.

Hälsingehambon och den förklädde spelmannen

Idag anordnas det kurser på flera ställen i landet där yngre kan lära sig gammeldans. Folkdanslag har uppvisningar i våra traditionella danser och det anordnas även tävlingar. Hälsingehambon är en av de mest kända tävlingarna för de som dansar hambo. 1965 hölls den första hälsingehambon med början i Hårga och avslut i Järvsö. Efter vägen dansas det i flera olika etapper med ringar på varierat underlag och man dansar i åtta minuter på varje etapp. Enligt sägnen var det djävulen själv som utklädd till spelman spelade Hårgalåten och ungdomarna kunde inte sluta dansa utan de höll på tills det bara var deras skelett kvar.

Leave a Comment